Farväl...

Idag har jag tagit farväl av en underbar man, min gamla granne Lars. Nyss fyllde han 75, nu finns han inte hos oss levande mer. Det var en stämningsfull begravning, men hos mig föll många tårar. Tycker det är så sorgligt, men Lars mår bättre nu än hos oss, cancer är inget roligt!!! Att gå på en begravning, gör att man minns alla andra begravningar man varit på, vissa betydligt mer än andra. Framför allt har min älskade Pappa varit hos mig starkare än någonsin idag. Saknaden är enorm! All energi tog slut efter att jag gått ut ur kyrkan. Var tvungen att åka till min fina goa Mamma och krama om henne lite extra! Tog en kopp kaffe och sedan kunde jag åka hem. Jag har även mött en bit av mitt gamla liv, "det" som gjort mig så ont stod där.... Klart att även "det" vill ta farväl, men jag mår inte bra. Jag påminns, det gör ont, men jag klarade det! Stark, starkare, starkast! Det känns OK, jag vilar ut i soffan, med min bok, lite musik och alla mina tankar som faller till ro..... Imorgon är det lördag, en helt oplanerad dag ligger framför mig att fyllas med det som jag vill och mår bra av!

Ha det Bäst! Kom i håg att ta vara på varandra!

"Njut livet en stund i taget"!

Kram Aase!